Att inte veta – och varför det är avgörande i måleri
- Marie Levin
- 19 apr.
- 3 min läsning
Uppdaterat: för 4 dagar sedan
Mitt viktigaste råd till mina kursdeltagare är detta:
“Jag har ingen aning om vad jag håller på med.”
Det kan låta motsägelsefullt, men för mig är det helt avgörande. Så här förhåller jag mig till mitt eget måleri – från början till slut. När vi tror att vi vet hur något ser ut – ett öga, en kind, en skog – då slutar vi egentligen att se. Vi målar det vi tror finns där, inte det som faktiskt är framför oss. Vi målar vår föreställning om verkligheten.
Se med nya ögon
När du istället intar hållningen:
“Jag har ingen aning, men jag ska försöka tolka det jag ser.”
Då vaknar blicken. Plötsligt ser du att skuggor inte är grå, utan kanske blålila eller olivgröna. Ljuset är inte vitt, utan varmt, kallt, skiftande. Former avslutas oftast inte med linjer, utan uppstår i mötet mellan ytor. Du börjar se relationerna mellan både former och färgerna.
Det kan låta abstrakt, men i grunden handlar det om något väldigt konkret. Vi slarvtittar nämligen ofta – och tror att vi tjänar tid på det. Men det leder mest till frustration. För att bli “klar” med en målning är inte målet. En bild målas. Det räcker.
Varje yta – här och nu
Jag får ofta frågan:
– Hur gör du när du målar porträtt?
När jag målar porträtt försöker jag nollställa mig om och om igen, liksom scannar av verkligheten. Jag tänker inte “näsa” eller “öga”, utan ser små ytor – färg, temperatur, riktning – som ligger bredvid varandra. Jag blandar det jag ser (i närvaro) och lägger det på duken. Steg för steg. Som att lägga ett pussel.
Ibland backar jag, tittar på helheten och jämför. Är jag kvar i det jag ser – eller har jag börjat måla det jag tror mig se? Om jag börjar leta efter porträttlikheten redan från början kör jag direkt i diket. Då börjar ett stelbent utforskande som aldrig leder mig rätt. Måleriskt blir det uruselt.
Om jag i stället betraktar förlagan (fotot) eller modellen som om jag knappt vet vad jag har framför mig, kisar efter ljus och mörker och sätter igång som om jag aldrig tidigare målat ett porträtt, då är jag mer i kontakt med det jag menar är gynnsamt för mig. Närvaro.
När varje yta får vara vad den är – inte ett “öga”, inte en “näsa” – utan en färg, en temperatur, en riktning, ett möte – då blir det faktiskt lättare att måla. I alla fall porträtt. Och något levande kan uppstå. Om du frågar mig.
En paradox – men en nödvändig sådan
Det är inte främst tekniken som skapar liv i en målning. Det är närvaron. Paradoxalt nog: ju mer erfaren jag blir, desto viktigare blir det att återvända till det okunniga. Inte som brist på kunskap – utan som ett aktivt val.
En praktisk ingång
Prova själv: Sätt dig framför ditt motiv och tänk – “jag har ingen aning om vad det här är.” Börja sedan måla det du ser – inte det du vet. Det låter enkelt. Och kanske är det faktiskt enklare än det sätt du hittills har mött motivet på.
Välkommen till en ny värld
Det handlar inte om att bli osäker. Det handlar om att bli öppen – och träna upp seendet. I mina kurser är detta den röda tråden. Ofta hör jag efteråt:
“Jag ser så mycket mer nu än jag gjorde innan.”
Välkommen!
Att utforska det okända
Att måla handlar om att utforska det okända. Det är en resa där vi ständigt lär oss något nytt. Varje penseldrag är en möjlighet att upptäcka. Jag uppmanar dig att omfamna osäkerheten. Den är en del av skapandeprocessen.
Konst som spegel
Konsten är en spegel av våra känslor och tankar. När vi målar, speglar vi inte bara det vi ser utan även det vi känner. Det är viktigt att vara ärlig mot sig själv. Låt känslorna flöda in i ditt arbete. Det är där den verkliga magin sker.
Att dela med sig av sin konst
Att visa sin konst för andra kan vara skrämmande. Men det är också en del av processen. När vi delar med oss av våra verk, öppnar vi dörrar till nya samtal och insikter. Det kan leda till oväntade möten och nya perspektiv.
Avslutande tankar
Måleri är en ständig lärandeprocess. Varje gång vi tar fram penseln, har vi chansen att se världen på ett nytt sätt. Jag hoppas att du vågar utforska det okända. Låt din kreativitet flöda. Tillsammans kan vi skapa något fantastiskt.
Kommentarer